Jag vill (läs: ska) alltid bo vid havet
Tack för vackert väder idag! Whii. Såå skönt att återse solen, och obeskrivligt skönt att ta en långpromenad. Har gått nere vid havet och det var alldeles underbart skönt. Havet är och har alltid varit en oas med ett otroligt lugn och frihetskänsla...
Så där gick jag, lyssnade på fin musik såsom den ska spelas, och funderade över min framid. Nej, jag kom inte fram till något. Jag vet ju vad jag har för mål, och det är skönt och bra. Dock finns det väldigt många olika vägar att ta för att nå dit. Det känns mindre skönt och bra. Det känns faktiskt riktig jobbigt. Jag som kan ha världens beslutsångest till och med för att välja pålägg på smörgåsen! :S Så som ni förstår kräver detta lite tid. För även om målet är klart, så måste jag alltså välja väg dit. Dessutom är jag ju en väldigt förnuftig och realistisk flicka, så jag känner att jag även måste ha en backup-plan. (Som om inte ett val vore nog, liksom). Så ni kan ju gissa vilket virrvarr och klydd det är i min kropp och själ för tillfället! Gahh.
"Allt löser sig till det bästa" hävdar alltid Calle. "Allt som händer har en mening" är ett av mina motton. Så visst tror jag att "allt kommer att bli bra". Just nu är det dock lite beslutsångest. Men jag har ju flera personer som förhoppningsvis kan hjälpa mig att göra rätt val. Eller finns det sådana? Kanske är det olika? Kankse är allting ändå förutbestämt?
Jajaa. Som ni märker, tar det lite tid för mig att komma fram till saker. Men, det har ju löst sig förut, så jag litar på att det gör det igen. Men verkar jag lite borta, så har ni nog förklaringen här, hehe.
Nu sover Ebba och det gör hon ett tag till. Sen ska hon till dagis och Mona till jobbet. Då ska jag öva, tänker jag. Tydligen står fjärde satsen av Elgars cellokonsert på tur att läras in. Ska bli spännande. Den är fin.
Lyssna/titta här: http://www.youtube.com/watch?v=h1ofV9qWNaQ
Until we meet again.
Kärlek // Johanna
Så där gick jag, lyssnade på fin musik såsom den ska spelas, och funderade över min framid. Nej, jag kom inte fram till något. Jag vet ju vad jag har för mål, och det är skönt och bra. Dock finns det väldigt många olika vägar att ta för att nå dit. Det känns mindre skönt och bra. Det känns faktiskt riktig jobbigt. Jag som kan ha världens beslutsångest till och med för att välja pålägg på smörgåsen! :S Så som ni förstår kräver detta lite tid. För även om målet är klart, så måste jag alltså välja väg dit. Dessutom är jag ju en väldigt förnuftig och realistisk flicka, så jag känner att jag även måste ha en backup-plan. (Som om inte ett val vore nog, liksom). Så ni kan ju gissa vilket virrvarr och klydd det är i min kropp och själ för tillfället! Gahh.
"Allt löser sig till det bästa" hävdar alltid Calle. "Allt som händer har en mening" är ett av mina motton. Så visst tror jag att "allt kommer att bli bra". Just nu är det dock lite beslutsångest. Men jag har ju flera personer som förhoppningsvis kan hjälpa mig att göra rätt val. Eller finns det sådana? Kanske är det olika? Kankse är allting ändå förutbestämt?
Jajaa. Som ni märker, tar det lite tid för mig att komma fram till saker. Men, det har ju löst sig förut, så jag litar på att det gör det igen. Men verkar jag lite borta, så har ni nog förklaringen här, hehe.
Nu sover Ebba och det gör hon ett tag till. Sen ska hon till dagis och Mona till jobbet. Då ska jag öva, tänker jag. Tydligen står fjärde satsen av Elgars cellokonsert på tur att läras in. Ska bli spännande. Den är fin.
Lyssna/titta här: http://www.youtube.com/watch?v=h1ofV9qWNaQ
Until we meet again.
Kärlek // Johanna
Kommentarer
Trackback