Vad är det med modern musik...

...som gör den så svår att ta till sig?
Var det såhär de kände, de som hörde Mahler och Beethoven uruppföras?
*
Nyss hemkommen från en konsert med MSO och uruppförandet av ett verk.
Satte igång en och annan tanke...
*
Är det kanske rent av så att det är vi, publiken, som inte vant våra öron vid denna sorts musik och därför har svårt att... uppskatta den för vad den är? Den känns svår dagens nyskrivna klassiska musik (och inte sällan är den ju dessutom svårspelad). Och om vi som håller på med klassisk musik dagarna långa har svårt att ta det till oss... hur känner då gemene man?
*
Måste alla sorts spelsätt och toner i maximalt antal kombinationer och klanger finnas med?
Det känns lite så. Ofta.
Är det det som är det nya? Har man redan kommit på allt annat?
Eller är det kanske som med kläder och mode genom tiderna. Att även om det är fullt möjligt att ha på sig ett par 1500-talsdojor eller en gigantisk 1700-talskjol så har vi ju inte det. Är det därför man inte komponerar som Mozart eller Bach, måntro?
*
Det är klurigt det där med modern musik.
Kanske är det bara tid som fattas. Tid att vänja öronen och känslorna.
Beethoven lyckades ju vänja publiken för länge sen, för inte lika länge sen gjorde Schönberg detsamma.
Kanske är det så?
Kanske inte.
*
Åh.
*
Trevligt var det i alla fall. :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback