Svart!

Poff sa det och så blev det bäcksvart. Inte bara i vår lägenhet, inte bara i huset mitt emot utan så långt ögat kunde nå! Alla lampor, trafikljus, allt bara dog. Stearinljus tändes inne i lägenheterna och folk samlades vid sina fönster. Endast ljuset från bilarna som smög fram på gatorna där nere syntes. "Det känns som hemma", sa Maria och syftade på de småländska skogarna.


Så här mörkt måste det ha varit förr... Minus bilarna...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback