Men då!

Det killar lite i halsen. Precis sådär som det gör innan man blir förkyld. Jag vill inte bli sjuk. Jag fullkomligt avskyr att ha ont i halsen. Bläh. Jag håller munnen stängd och hoppas att de små halsontsbacillerna dör av kvävning.
Ute är det lika grått som en gammal yllestrumpa. En halvblöt gammal yllestrumpa. Inte så inbjudande att gå ut direkt... ändå så vill jag ut. Överväger en promenad in till stan, drömma mig bort lite bland fina inredningssaker och fräscha höstkläder. Har redan börjat sortera ut kläder som jag inte använder. Göra plats för det nya. Få plats över huvud taget, snarare...
Borde öva och träna också. Två saker jag vill göra, som jag mår bra av att göra, måste göra, men som ibland ändå är liite segt att få tummen ur och ta tag i. Undrar hur det kan vara så. Varför?
Tror det är dags att koka lite kaffe. Det brukar hjälpa åt det mesta, tihi.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback