Utrota ätstörningarna!!! Snälla... (Jävla skitsjukdom!!) Grr...

Friskis & Svettis. De sägs stå för vad de heter. Och i de allra flesta fallen gör de det. Där är en avslappnad och glad stämning och där finns alla de former och färger, både bland motionärer och ledare. De sägs stå för vad de heter... Men så låter de en flicka, hon kan inte vara myndig (även om hon säkerligen ser yngre ut än hon är), träna så gott som varje dag (hon är alltid där - och det är vi många som lagt märke till). Och hon är nu bara skinn och ben. 40 kg max, gissar jag. Det går inte ta miste på att hon är sjuk och behöver HJÄLP, men ingen verkar göra något! (Ledarna måste lagt märke till henne och en följdfråga på det är då hur lätt det är att leda och motivera en helt grupp med människor och vilja få dem att prestera max, samtidigt som de antagligen - i alla fall för hoppningsvis! - vill säga precis det motsatta till henne?) Vågar de inte? Kanske är det så. Det är ju varken en hemlighet eller nyhet att folk i regel inte vet hur de ska bemöta och hjälpa en person med ätstörningar. Och ändå är det precis vad som behövs. Hjälp. Även om bästa sättet att hjälpa varierar mellan... alla. Men nåt måste de göra. Rätta mig om jag har fel - men ska de stå för sitt namn och motto så är det ett måste! Det skrev jag i alla fall nyss till dem i ett långt mail. Jag hoppas de läser och tar det till sig. Att det kanske kan göra i alla fall ett uns med nytta?
För det skär i själ och hjärta när jag ser henne...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback