En sanning...

Igår lunchade jag med Anna och Annelie. Underbart att ses - som alltid! =) Hmm... man märker hur man saknar sina vänner... Det går liksom varken att ersätta cosmogirlsen eller mina fina pojkar...
Eric träffade jag också. Vi passade både på att spela med vår gamla goa symfoniorkester. =) 
Han kom där med armékläder och... Helt overkligt att se honom! Helt underbart, men... hmm... aningen surrealistiskt, hehe. Han och Adam kommer hit ikväll, för att umgås, laga mat och återuppleva lite gamla minnen, hihi...

Vänner: Jag älskar er.

It's niiice to be back! =)

PUSSEN

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback